Jag har haft lite bloggtorka på ett tag. Vännerna börjar undra vad jag har haft för mig. Jag lovar att sötta igång och skriva mer på min blogg, funderar på om jag skall börja skriva små kåserier över vardagliga ting eller fortsätta i min vanliga takt.

I helgen bar det av till Medeltidsmarknaden i Leksand. Det som utmärkte denna marknad var att det fanns inget tingel och tangel och alla som sålde varor hade kläder från medeltiden. Vädret var inte på sin bästa sida men jag smakade vildsvin, köpte strutskött och njöt av gycklare, orcher och alla dofter.

Hemma har det varit plantering av blommor på balkongen och jag har fixat nya gardiner till stora rummet.

På balkongen frodas mina växter, nu hoppas jag bara på att det kommer vänner som kan vattna mina blommor i sommar.   

Jimmy har lite bloggtorka....

Ett av mina kap när jag flyttade hem till Sverige, var att köpa en Nespresso maskin. Tyvärr är det Nestlé som står bakom maskinen men kaffet blir ljuvligt gott.

Varje morgon när jag bodde i Paris, gick jag ner till mitt lilla hak innan jag fortsatte till jobbet och drack en nybryggd esprosso. Där jag bor i Falun finns inget litet hak runt hörnet så nu brygger jag själv mitt morgonkaffe i min maskin och sitter på min nya lilla oas på Tallbacken. Här har jag grönskande pelargonier, tomatplanter och en doftande rosmarin. 

I sverige finns maskien numera men den är dyr och kaffekapslarna beställer man på nätet eller besöker närmaste butiker i stockholm. Här hemma är det Tassimo som alla köper. Jag hade en tassimo i många år sen fick jag smak av Nespresso med mycket godare kaffe och varmare.

Känns nästan som om jag skulle ta över jobbet från George Clony som är deras reklampelare för kaffet.

Jimmy på kaffehumör i en grönskande oas i Falun med en pocketbok.

För över ett år sedan skulle jag ta mig till Sverige från Paris. Jag hade bokat flyg från Charles de Gaulle till Göteborg men detta gick i Stöpet då vulkanen Eyjafjallajökull vaknade till liv och nästan all flygtrafik i Europa blev inställd. Jag skulle till Sverige för att söka jobb och bygga en ny framtid och uppleva nya äventyr på min resa.

Jag tog min lilla pärla bilen tillsammans med strandsatta passagerare från Paris genom europa upp till Sverige.

Som tur nu är att jag inte skall ut och flyga men minnena vaknar till liv nu när ännu en vulkan har vaknat till Liv. Det är Grimsvötn på island som har slumrat färdigt.

Resan blev ett minne för livet med nyvunna vänner i en trång liten bil. Jag hann fram till mina intervjuer och nu sitter jag i Falun och minns tillbaka från den resan. Tack bilvännerna för en härlig resa genom Europa.

Tänk vad en vulkan kan ställa till det med.

Jimmy minns sina äventyr.

Artikel hämtat från GP-15 maj. Världens Gång, av Carin Hjulström

Tänkte att det var lite roligt att läsa denna artikel hemma i Sverige och dela med mig av den. 

Ta en tur till Paris och träffa Madame Unique. 

Det finns en port i tegelmuren på Rue Médéric i Paris. Om man går in där öppnar sig en trevlig innergård med smidda vita trädgårdsmöbler och en porlande liten fontän. Tar man sedan stentrappan upp till höger kommer man in i det som är Svenska kyrkan. Dit är alla svenskar välkomna. Och där händer de märkligaste saker. Vi var drygt femtio stycken som ramlade in där i den varma blomstrande Paris-våren förra helgen. Det skulle bli stor konsert med tre ditresta körer. Vår värdinna var den svenska organist som bott i staden i närmare trettio år. Nämner man orden kyrka, organist och kvinna i sextioårsåldern så har förmodligen de allra
flesta bilden klar. Så också vi – gospelkören och jag.

Foto:Jimmy Nilsson

Men se, ibland är saker inte som man tror. Vi kan kalla henne Madame Unique. Hon mötte oss på innergården med en cigarill i handen, förklarade att vi måste vara tysta eftersom det pågick ett dop, att repetitionen därmed skulle bli försenad och att vi inte fick sjunga för starkt vare sig på repetition eller konsert för det fungerade inte alls i kyrkorummet och förresten skulle församlingsmedlemmarna bara hålla för öronen. När vi sedan fick komma in i den lilla kyrkan ställde hon sig i mittgången och förklarade krasst: 

Det är väl roligt med konsert, men i den här värmen lär det inte komma en käft. Vi började ändå öva och tyckte själva att det lät riktigt fint. För starkt! De obetonade vokalerna sticker ut! proklamerade Madamen och passade på att inflika att gospel var en genre hon aldrig hade tyckt om. Medan vi repeterade smög damen ifråga runt och flyttade eller gömde de väskor som körmedlemmarna lagt långt bak i kyrkbänkarna. Detta var, fick vi veta senare, i uppfostringssyfte så att vi skulle förstå riskerna med att befinna sig i en stor stad som Paris. När vi bad att få förlänga övningen en kvart eftersom vi blivit försenade av dopet kontrade hon torrt: Låt gå, min kväll är ändå förstörd. Nåväl, vi gav inte upp hoppet om att vinna Madame Uniques förtroende, och efter repetitionen försökte vi småprata medan hon bolmade på ännu en cigarill. Artigt ställde vi diverse frågor om kyrkans

verksamhet och hennes egen roll som organist. Dop är värst att spela på. Folk vill ändå bara därifrån. Så jag spelar så fort jag kan så man får det överstökat. Inga förspel och sånt. Det enda Madamen tyckte om att spela på var begravningar. 

Det är egentligen bara då folk verkligen lyssnar och vill bli berörda. Uppsluppna av Paris magi och den sköna känslan av att vara femtio sångare på en vacker innergård stämde kören upp i en spontan version av En vänlig grönskas rika dräkt. Och kanske, tänkte vi, fick vi väl nu ändå pluspoäng hos vår svårflirtade värdinna. Madamen ställde sig på fontänen, böjde sig fram lite krokigt så att den silvergrå pagen hängde fram över ansiktet, viftade med en cigg och sa:
När det kommer gästande körer och skolklasser ska de alltid sjunga den här. Det här är den absolut värsta psalm jag vet. Nu började det mumlas i stämmorna. Vad var det här för kvinna? När vi sedan kom att prata om att vi skulle till Montmartre och titta på Sacre Coeur följde hon upp med ett: Montmartre, fy fan. Håll i väskorna! Där är så jävla mycket ficktjuvar. 

Foto:Jimmy Nilsson

Jag sov oroligt den natten på vårt enkla hotell, av värmen, vinet, intrycken, tankarna på konserten och på vår udda Madame. Men nu är ju livet så underbart att saker och ting kan förändras. Och när vi dagen efter hade hållit vår konsert för en nästan full kyrka, trots solsken och värme, kom Madame fram och medgav motvilligt att det faktiskt lät fantastiskt, att vår solist strängt taget var bättre än såna där som sjunger på radio och att körledaren var en jävla snitsare!

Det finns ett speciellt kraftfält runt människor som så tydligt utstrålar att de inte vill bli vunna. Plötsligt blir det oerhört viktigt att försöka gå igenom det där skalet och nå fram. När det väl händer, då uppstår ett slags … lycka! Mais oui, hon gillade det!

Och lite lustigt är det ju, att den person vi minns bäst från vår tripp till Paris, det är just Madamen med sina cigariller och sina svordomar. Varför inte prova? Ta en tur till Paris och njut av våren, Svenska kyrkan och Madame Unique. Men stäm för guds skull upp rätt psalm. Och ska det samordnas med en högtid, kom ihåg att den gamla damen föredrar begravningar.

Trevlig resa!

Hållnäshalvön - Äng och hav – vildmark och kultur
Fem mil orörd kust, fiskelägen, orkidéängar och djupa skogar. Hållnäshalvön är Upplands utpost mot Bottenhavet i norr, med Björns fyr längst ut i ytterskärgården.

Hit begav jag mig efter jobbet igår för att träffa goa vänner från min tid i Paris.

De har ett litet paradis med egen strand och sjöbod. Hit kan jag längta när jag vill lyssna till vågornas skvalp när jag inte har bohuslän så nära. Från Falun åker jag hit på 1,5 timme med lilla bilen.

Kvällspromenad efter havet.

Det blev både bad och solande på bryggan. (badade bara fötterna) Goa samtal och en trevlig middag.

Idag bar det av till äggbonden i närheten. Här kan du titta in hos hönsen som har det riktigt ombonat med gardiner och en härlig soffa (pinne" där alla hönsen kan njuta. Det blev lite ägghandlande och jag köpte även 2 tomatplantor till min lilla oas i Falun.

Nu är jag hemma igen efter 24 timmars vistelse vid havet.

I falun har värmen slagit till och det är fortfarande 22 grader på balkonen.

Får bara hoppas att värmen fortsätter.

Jimmy mellan Äng och Hav

Det var ett tag sen jag bloggade. I påskas bar det av till Rom och den mysiga staden. Men därefter har jag hunnit med en hel del.

Det blev en del jobbande innan jag tog tåget ner till Adam och Emma i Solna. En härlig kväll med god mat. Sen blev det en snabbvisit till Paris med vänner.

Tack alla vänner som jag träffade. Det var härligt att umgås och spela kubb tillsammans. Tack för festen i Sannois och Emma och Tomá för middagen. Magnus för hotell Guy Môquet undebart att ligga under takåsarna i Paris.

Härligt att träffa er kollegor på Eglise Suédoise.

Jag hann inte träffa er alla, men jag kommer snart igen. Ni är alltid välkomna om ni vill ha en dos Sverige och Dalarna.....

Efter ankomst till Arlanda lyckades jag byta ut min 2 klass biljett på Arlanda till en 1 klass biljett för ingen kostnad. Tack SJ, äntligen är ni snälla efter allt vinterkaos i vinter.

Hemma har jag donat och fixat på balkongen, planterat om mina pelargonier och snart är det nya äventyr runt hörnet.

Här kommer lite bilder från den senaste tiden.....

Mina Pelargonsticklingar från Tallbacken på Selaön.

Jimmy mot nya äventyr.